Rapport
Fiske för Alla rapporterar från tävlingen med totalt sex tävlingssammandrag i de nummer som ges ut under tävlingsperioden. I samarbete med våra tävlingssponsorer kan man vinna fina priser i varje deltävling.

Pris
Förstapriset är en pokal samt ett penningpris på 20?000 kr som delas ut på Sportfiskemässsan 2014.

Anmälan
Anmälan till tävlingen sker via www.fisheco.se

Regler
• Det är tillåtet att fiska i valfritt vatten inom Sveriges gränser.
• Det är endast tillåtet att fiska med ett spö åt gången.
• Det är enbart tillåtet att använda artificiella beten som exempelvis jerkbaits, skeddrag, gäddfluga, spinnare, jiggar, spinnerbaits och så vidare.
• Tävlingsperioden för kvalet är 1 januari–16 september 2013.
• Alla tävlar gemensamt och registrerar sina fångster allt eftersom. De fem fiskare som lyckats dra flest antal meter gädda på fem fiskar under den totala kvalperioden går till en gemensam final i Runn/Falun i slutet av oktober 2013.
• Man kan anmäla sig när som helst under tävlingsperioden och anmälan sker digitalt via tävlingssidan på www.fisheco.se.
• Tävlingssidan uppdateras automatiskt på www.fisheco.se och man kan hela tiden följa vilka som har flest centimeter.
• Juryn på +FishEco har ensam beslutsrätt om vilka fiskar som ska godkännas eller ej.
• Tänk på att ta så tydliga bilder som möjligt så att inga tveksamheter uppstår vid inregistreringen av din fångst.
• För att en fisk ska kunna registreras måste den vara minst 75 cm.
• Mät fisken i hela centimeter. Är den till exempel 95,4 så blir den anmälda längden 95 cm.
• Vi godkänner återfångade gäddor, men inte samma dag.

Registrerara din fångst
• Gäddan ska fotas tillsammans med en måttstock som gör det enkelt för tävlingsledningen att verifiera angiven längd. Ta gärna en poseringsbild för bruk i media.
• Båda bilderna samt information om fångsten laddas enkelt upp på tävlingssidan hos www.fisheco.se.
• När tävlingsledningen godkänt fångsten registreras den och visas upp på sidan.

www.edgeflyfishing.com och www.edgesportfishing.se tillhandahåller diskussionsforum för tävlingen på internet.

Tävlingen sponsras av:

Hör av dig till Klas Svärdstam, 08-588 36740 eller klas.svardstam@lrfmedia.lrf.se, om du vill bli sponsor.

I en utförlig rapport, som jag hämtar på regeringens hemsida, går följande att läsa: ”Ett stort antal återvandrande laxar är onekligen bra för laxens reproduktion. För att kunna göra en prognos för framtiden måste dock en längre tidsperiod än enstaka år beaktas eftersom laxens återvandring varierar mycket över tiden. ICES beståndsanalyser och prognoser inkluderar inte klimatvariation som en möjlig orsak till fluktuationer från ett år till ett annat utan ger i stället en bild av den långsiktiga utvecklingen av laxbestånden. ICES senaste analyser från våren 2012 visar att om fisketrycket bibehålls på 2011 års nivå så riskerar den positiva utvecklingen av laxbestånden att plana ut, och vissa bestånd väntas få en något försämrad status under kommande år. Därför rekommenderar ICES att den totala rapporterade fångsten inom yrkesfisket (havs- och kustfisket) under 2013 inte bör överstiga 54 000 laxar, vilket innebär en minskning av dagens fiskeansträngning. Om fisket 2013 skulle minskas i linje med Havsforskningsrådets rekommendation väntas de allra flesta bestånd uppvisa en klart positiv utveckling under de kommande åren. Ministerrådet beslutade nyligen att 2013 års totala laxfiskekvot (TAC) för Östersjön (Finska viken undantagen) blir drygt 108 000 individer, en minskning med drygt 10 procent jämfört med 2012”.

FFA Havsforskningsrådets ICES rekommenderar ett visst uttag. Men – och det även om ni sänker uttaget 2013 jämfört med 2012 och det även om uttaget 2013 bara är 25 procent av uttaget 2006 – du står ändå bakom ett uttag som är dubbelt så högt som ICES rekommendation! 108 000 laxar i stället för 54 000. Hur är det möjligt?
Svar Eskil Jag vill först och främst säga att det inte är Sverige enskilt som bestämmer vad kvoten för vildlax sätts till. Den sätts efter tuffa förhandlingar mellan i huvudsak de åtta länder runt Östersjön som är med och fiskar av laxen. Den stora skillnaden mellan ICES rekommenderade nivå och EU-kommissionens förslag är alltså att de inte tar höjd för ett orapporterat fiske, det som ibland kallas svartfiske eller tjuvfiske. När kommissionen, som är det organ som har som uppgift att kontrollera detta, har kollat efter det har den inte kunnat belägga att tjuvfiske pågår i den utsträckningen.
FFA Men både ICES och även SLU talar i tydliga ordalag om det mörkertal som finns. Dels i form av polska laxar som blir havsöringar och aldrig någonsin syns i någon kvot, dels i det utbredda tjuvfisket som ”husbehovsfiskarna” står för, vilket ju Uppdrag granskning ganska väl visade. Jag begriper att Polen inte är en lätt nöt för dig att knäcka. Men överfisket på Norrlandskusten känns som ett problem som borde gå att lösa enklare. Är du verkligen nöjd med din egen lösning att: ”Man måste ändå kunna lita på folk”. Och varför är det så svårt att begränsa dessa rättigheter? Vad innebär det att vara husbehovsfiskare? Vilken rätt har man? Var kommer den ifrån och varför kan den inte begränsas?
Eskil Har man inte yrkesfiskelicens får man inte sälja fisk. Gör man det bryter man mot lagen. För att vi ska ha bättre kontroll av bland annat laxfångsterna så har vi, regeringen alltså, gett mer pengar till fiskerikontroll. För man får inte fiska med fällor och sälja fisken om man inte har licens.”
Men det är ett svårt problem. Den enskilda äganderätten är stark. Jämför med en skogsägare, han har sin rätt till att nyttja den skog han äger. Men visst, det är möjligt att göra något. Det är det. Anser till exempel staten att det finns ett naturvärde som är större än den enskildes nyttjanderätt går det expropiera, ja helt enkelt köpa ut det. Vilket ofta händer med skog och mark vid till exempel naturreservatbildningar.”

FFA Okej, en annan frågeställning. I ett svar ni skickar ut på regeringens hemsida, direkt efter Uppdrag granskning, säger ni: ”Utvecklingen av de vilda laxbestånden i Östersjön har generellt sett varit positiv sedan 1990-talet” och ”Enligt ICES senaste rådgivning kommer 11 av 15 utvärderade laxälvar i Östersjön att ha en positiv utveckling de närmaste åren. I flera av de mindre älvarna i framför allt södra Östersjön är dock situationen oroande.” Men SLUs linje är mer oroande när de säger: ”Det är dock svårt att dra några säkra slutsatser om laxbeståndens långsiktiga utveckling baserat på årets relativt goda uppvandring”.
Nu sitter vi här och huttrar, i ett smällkallt Stockholm, med en vargavinter framför oss. Känns det inte märkligt att det är så lätt att ta fasta på ICES positiva bild, att 2012 var ett bra laxår, med tanke på att både 2010 och 2011var katastrofår och detta i mångt och mycket beroende på kalla vintrar?
Eskil Visst det är möjligt att det är så. Men politiskt är vår linje att det ska finnas längre och mer övergripande lösningar.Vi vill att förvaltningsplaner ska sträcka sig över tid. Fleråriga förvaltningsplaner ger ett stabilare regelverk som minskar risken för den årliga kohandel om kvoter som råder i dag och det vill vi komma bort ifrån. Det är bättre om man successivt förbättrar bestånden. Det är politiskt svårt, ja rent ut sagt omöjligt att göra det på ett år. Vi vill ha lösningar som inte bara tar hänsyn till en art utan mer till hela ekosystemet. Och där man i planen utgår från den svagaste arten, i dessa så kallade flerartsplaner.

FFA Ni säger att: ”Vi ska bruka utan att förbruka”. Det låter fint. Ni vill hålla er till MSY, maximalt hållbart uttag, från och med 2015. Men om man sätter en kvot i till exempel tre år och sedan får vi tre galna vargavintrar då blir det fel. Vore det inte bättre att, som i till exempel Kanada eller USA, låta forskare och tjänstemän styra detta? Utan politiska poänger som ska vinnas. Där fisket kan stängas när som helst om de ser att stammen inte tål fiske. Varför inte så?
Eskil Det är en politisk fråga och den regleras på EU-nivå. Det är inget som Sverige enskilt skulle kunna ändra på. Det är EU-kommissionen och sedan ministerrådet som bestämmer och det är kanske lika bra att jag förklarar lite mer om det. I ministerrådet måste det vara konsensus om vi ska gå emot kommissionens förslag. Det måste vara 100 procent enighet i sådana fall. Alltså blir det kohandel. Polen stödjer Spanien och Portugal i frågan om tonfisken och i sin tur får de stöd av dessa länder i frågan om laxen. Vi har en svensk linje som strävar efter att vi ska nå till MSY 2015, andra länder vill ha det 2015 där så är möjligt, ytterligare en del vill ha 2020. Det är där vi står i dag, med ”där så är möjligt” eller 2020 som det värsta scenariot. Att de andra medlemsstaterna backade ur vad gäller målet att nå MSY 2015 var alltså anledning till att jag tog min hand från det förslag som låg framför oss i somras om en ny gemensam fiskeripolitik.

FFA Ja, men vad händer om det blir katastrofår? Är 108 000 laxar ristat i sten? Finns inga tjänstemän som kan gå in och stoppa fisket?
Eskil Blir det ett absolut katastrofår får vi ju ny vetenskaplig rådgivning som vi måste ta hänsyn till i ministerrådet. 2007, när kommissionen kom på Polen med överfiske, stoppade man dem. Om det skulle bli ett utbrott av en sjukdom, jämför med till exempel mul- och klövsjuka i jordbruket, så kan fisket stoppas. Men jag vill också säga att myndigheten har möjlighet att gå in och stoppa fiske i vissa känsliga områden.

FFA Men är det inte ett olyckligt och trögt system?
Eskil Det är möjligt. Men det kan ha sina fördelar också. Att hitta gemensamma beslut är bra över lång tid. För vi måste ha klart för oss att Sverige inte ensamt äger detta problem. Vi är åtta länder runt Östersjön som ska enas. Jag är inte säker på att det är bättre för vildlaxen om Sverige inte skulle vara berett att förhandla med de andra länderna. Då tror jag att vi skulle hamna i läget att beslutet fattas över våra huvuden och där vill vi inte hamna när det finns starka intressen som inte alltid har samma hållbarhetstänk som Sverige.

FFA Även om vildlaxen i sig själv är god nog för att räddas finns en ekonomisk aspekt som jag vill ta upp. I Uppdrag granskning nämns Skottland som ett positivt exempel på hur mycket laxfiske kan generera för landsbygden. Umeå universitet har räknat på värdet av sportfiskad fisk vs yrkesfiskad, skillnaden är astronomisk. Ändå upplever jag och andra en handfallenhet för att skapa jobb, mervärde, livskvalitet och framtidstro på landsbygden. Varför detta ointresse?
Eskil Nej, ointresse är fel. Vi gör en hel del. Jag vill framhålla vår satsning på Skogsriket, där naturligtvis älvarna och strömmarna ingår. Det kanske inte går att göra en direkt jämförelse med Skottland men min vision med ett förbättrat laxbestånd är att sportfisket ska kunna utvecklas. Laxen är en viktig fråga men även förbättring av öringfisket är viktigt för sportfiskenäringen.
Och här händer plötsligt något i intervjun. Eskil börjar berätta om sitt eget fiske. Om barndomen, där fiske var det fritidsintresse som fanns för honom och hans kompisar, ”något vi alla höll på med, säg att vi var tio till tjugo år, för det fanns helt enkelt inte något annat att göra”. Han berättar också om vad hans föräldrar sagt om sitt öringfiske i småländska strömmar som inte längre finns kvar, kring Lagan och dess biflöden. Sedan återvänder han till intervjun när han säger: ”Så regeringens, miljöminister Lena Eks, tillsättande av en utredning för vattenkraften är något som naturligtvis kommer att ha stor betydelse för fisketurismen”.

FFA Ja, men det är ju helt beroende på vad den utredningen leder till. Du nämnde Lagan, där E.on kan ha nolltappning. Nolltappning 2012, det är ju inte klokt! Och jag antar att Lena Eks utredare vet vilka han/hon utreder. Det är ju inte så att svensk vattenkraft direkt har en tradition av att ta ansvar.
Eskil Det är sant. Men det är i alla fall första gången någon gör en utredning på vattenlagarna, som ju ibland är hundra år eller mer. Och direktiven är glasklara. Du kan få med dig dem när du går. ”Eller hur?”, säger han och ser på sin sekreterare som ger mig en bifallande nick.

FFA Ja, men det finns nog en och annan entreprenör längs de svenska älvarna som inte tycker det här är tillräckligt. En utredare kallade ju det hela ”Hål i huvudet”.
Eskil Ja, men till sist, det viktiga jag vill framhålla är att min hållning i laxfrågan är denna: Det måste gå att samarbeta. Att alla, yrkesfiskare såväl som fritidsfiskare, eller det du kallar husbehovsfiskare och spöfiskare, ska få ut sin del av denna kaka. Det är min hållning. Och för det är det absolut viktigaste att vi får till en fungerande förvaltningsplan för Östersjön. Min linje är som sagt MSY, men det ska också förhandlas och det är alltid trögt. Min linje är att bevara vildlaxen så att det finns möjlighet för alla att utöva ett fiske. Och med en försiktig förvaltning, att vi brukar utan att förbruka, så ska det gå. Torsken i Östersjön är ett bra exempel. Men det går inte på en gång och som även ICES konstaterar så har bestånden av vildlax successivt förbättrats sedan 1990-talet. Men vi måste göra mer.
Sedan reser sig Eskil och jag vet att tiden är ute. I dörren ut möter vi en representant för nästa intressegrupp. Jag har lust att säga: ”Brödsmulorna du ser på pullovern är inget jag fick del av i alla fall”. Men jag går bara snällt vidare.

Nya regler.
Ett utdrag ur Kommittédirektivet för vattenverksamheter, som håller på att tas fram av regeringens ensamutredare, ger en del positiva tankar om framtiden. Där står bland annat: ”Utredaren ska föreslå de ändringar i reglerna som behövs för att miljörättens grundläggande principer – såsom principen om att förorenaren betalar och principen om att bästa möjliga teknik ska användas – får genomslag även i den vattenrättsliga regleringen”. Vidare: ”Utredaren ska föreslå hur tillståndsprövning av vattenverksamheter kan ändras i syfte att – på samma sätt som i dag gäller för miljöfarliga verksamheter – hela verksamheten ska prövas i de fall verksamhetsut-övaren önskar ändra en anläggning eller driften av verksamheten…”.

Eskil menar att det visst görs en hel del för vildlaxens fortlevnad

Vi som samlats ska inrikta oss på pelagiskt gösfiske i det sjörika och fagra Östergötland. Första dagen åker jag och Mathias Larsson ut med Pontus Sjökvist, en 25-årig guide, som trots sin unga ålder är en skicklig och minst sagt erfaren predatorfiskare. Vilken han visat gång på gång, även om han mest verkat i det tysta.
Pontus plockar gös på ett par kilo, jag och Mathias får varsin gädda. Sebastian Wiman som åker med Håkan dag ett har en stor önskan – att fånga en gös över 6 kilo.
Senaste tidens fiske har gett bäst resultat med riktigt stora 10 tum, eller 25 centimeter långa tailjiggar. Speciellt i färgen Arkansas Shiner. I dag ratar gösen denna storlek. Först när samtliga båtar skalar ned storleken till mindre 14 cm kommer huggen.

När Sebastian håller i det välbalanserade vertikalspöt, får samtliga gåshud. I kombination med nya Ambassadeur Revo MGX upplevs en ny fjäderlätt dimension i vårt pelagiska fiske.
Sebastian får ett stabilt hugg sex meter under båten. På skärmen ser Team Frasse hur fisken smäller sina käftar runt jiggen. Som på beställning kommer en schyst gös upp på 6,83 kilo. Herr Wiman är mer än nöjd.
Dag två skiftar vi båt och kapten. Från Buster till Tracker, från Pontus till Kapten Frasse.
Frasse kör precis som Pontus igång med split screen, det vill säga delad skärm på svenska. Den vänstra visar tvådimensionell ordinär visning – så kallad down imaging, den högra visar sidoseende – även kallat side imaging på engelska. På så vis kan du lokalisera på vilken sida om båten fisken befinner sig. Har du lodet ställt på givaren med 83 kHz och låst djupområdet från ytan ned till 12 meter har du alla chanser att lyckas med ditt pelagiska fiske. 12 meter för att det inte är lika hälsosamt för gösen att färdas fler meter innan den får friheten åter om det är ett hyfsat exemplar.
Har du tanken att ta hem en matfisk, välj i sådant fall en tvåkilos och nöj dig med den. Då kan du självklart fiska djupare.

Kapten Frasse blir smått irriterad precis när vi ska stiga ombord på Frasses nya båt. Ord som osar svavel kommer på löpande band. Fågelskit överallt, till och med en rejäl blaffa som elegant kanat ned på självaste kaptensstolen.
Ett gäng måsar har haft kalas på kapten Frasses topomarkörer. Det vill säga en påse med ostbågar. Dessa använder Frasse när han hittat ett större eko som är värt att fiska på. Med van hand kastar han helt enkelt ut en näve så att han visuellt kan vända tillbaka just till den punkten fisken uppmärksammades på ekolodet. Enkelt och
smidigt – och gott! Nackdelen är som sagt om man glömmer påsen i båten över natten.
Vem har sagt att måsar är dumma fåglar? Vad hade du själv gjort om det legat en nystekt hängmörad oxfilé på en tallrik framför dig? Skrikigt och sagt: ”Oh nej, den vill jag inte ha!” Tror inte det.

Ut far båda predatorekipagen i planingsfart. Väl framme inleds charmoffensiv. Nu ska gösen ta våra presenterade vertikaljiggar. Den är åtminstone tanken. Håkan börjar direkt med att dra en 4-kilos. Undertecknad har ett par rejäla ekon som simmar fram, ser sig om och vänder. För gösen, det är verkligen en fiskart som kan ge den mest rutinerade gråa hår över en natt. Ibland hugger den, ibland inte.
Skulle du komma på hur det hela ligger till kan jag nästan garantera att du blir årets Nobelprisvinnare. Förmodligen en av orsakerna till varför det pelagiska gösfisket är både spännande och frustrerande på en och samma gång.
Tredje schysta ekot, dock inte lika maffigt som de två föregående, hugger en fisk tre meter under båten. Drar ut lina och kämpar frenetiskt bra. Håkan säger gädda, Mathias och mannen som håller i spöt likaså. Efter en stund skriker kapten Frasse – gös! Får fram håven i ett blixtsnabbt skede. Ingen mastodont. Men helt klart okej som uppskattas till 5,2 kilo enligt vår kapten. Retur efter ett par snabba bilder. Denna gös visar sig vara en försmak när Kapten Frasse får ett telefonsamtal någon timma senare.
– Va ä dä du säger? säger en upphetsad kapten på härlig östgötadialekt…

Det visar sig att Herr Wiman återigen har slagit sitt personbästa. Nya vikten lyder 8,7 kilo. Mathias avslutar vårt fiske med att dra en pelagisk abborre på styvt 276 gram eller så. Inne i hamn grattar vi gamlingar återigen ungdomen från Karlstad. Två nya PB på gös, två dagar i rad. Det krävs skickliga guider för den prestationen.?
Håkan Fransson som tidigare var fiskeguide berättar om några överförfriskade herrar ombord som ville trollingfiska lax. Speciellt en herre var instabil, något som verkligen inte hör hemma när man befinner sig på sjön.
Det började blåsa upp. Håkan fann ingen annan bot utan att den törstige laxkunden bands fast med spännrem i grabbräcket på båten varvid han började hojta:
– Kapten Frasse, vad gör du kapten Frasse??
Så blev en av Sveriges göskungar, Håkan Fransson döpt.?

Kapten Frasse på väg ut för att fresta den pelagiska gösen.

Revorullar laddade med 0,15 mm Fireline Exceed med favoriten – Orenjispön.

Jiggar i denna storlek skördar allt fler framgångar – 25 cm eller 10 tum. På grund av längden fiskas den bäst med två stingerkrokar.

Gösens vampyrtänder krossar det mesta i sin väg.

Rätt väder
Tjugo minuter senare var vi framme och nu hade dimman börjat ge med sig men vattenytan var fortfarande spegelblank.
– Vad säger du om dagens fiskeväder? frågade jag Robban när jag efter ett tiotal kast inte känt ett liv.
– Dimma och vindstilla som det var nu i morse är inget drömväder för gäddfiske. Helst vill jag ha en sydlig pålandsvind och när det gäller gäddfisket så gör det inget om det brassar på ordentligt för det verkar som om gäddorna bli mer aktiva eller också blir de mindre skygga när vattnet blir mer turbulent. Är det däremot hård vind i kombination med riktigt kallt vatten, och nu pratar vi om fiske i december och januari, så koncentrerar jag fisket till läsidorna för där brukar det finnas lite varmare vatten.
Men det här gäller bara vid gäddfiske, för när Robban guidar på gös eller havsöring vill han inte ha lika mycket vind.
– Då ska det inte blåsa för mycket och en sydlig vind på runt 3-6 meter per sekund är lagom. Blåser det nordan brukar gösen vara trög, men inte omöjlig och jag har haft bra gösfiske även i nordanvind.
– Men nu har ju dimman försvunnit. Borde inte gäddorna vara på hugget då?
– Fortsätter det så här med spegelblankt vatten så kommer fisket att vara riktigt svårt. Men kommer det bara lite vind så brukar de vakna till och vips kan fisket bli riktigt bra.

Äntligen kom vinden
Vi fortsatte sakta längre och längre in i viken och till slut var det inte mycket vatten under båten. Ett par gånger anade vi en virvel som visade att det fanns fisk i området men
de visade inget intresse av att hugga.
Till slut hade Robban fått nog.
– Vi tar en chans och drar iväg till en ny plats och hoppas att vinden kommer under tiden, han och vänder fören mot vikens mynning.
Väl på djupare vatten satte han fart på ekipaget och de hundra hästarna kickade upp båten i planing på några sekunder.
Och förflyttningen var ett lyckokast för precis när vi kom fram till den nya platsen kände vi de första svaga vindpustarna.
– Nu ska du se att det blir bättre fiske, säger Robban när han lägger båten till rätta för en drift längs en fin vass.
Vi hann bara göra ett par kast vardera innan Robban ropar till:
– Gädda! Men inte någon jätte, tillägger han snabbt.
Van som han är efter många års guidande var drillningen inget problem och lika snabbt och enkelt hade han lossat krokarna för att sedan låta mig ta ett par bilder innan gäddan fick simma tillbaka.

Lättfiskade beten
Efter flera års guidande har Robban skaffat sig ett antal favoritbeten som han gärna sätter i händerna på sina kunder.
– Westin Jerk är en av mina favoriter. Den är lättfiskad, vilket är viktigt när man guidar mindre vana gäddfiskare, och den har en mycket läcker gång i vattnet som även gäddan tycker om för den vill gärna äta upp den. Är det kallt i vattnet och gäddorna vill ha ett bete som inte rör sig så mycket brukar jag byta till en Westin Jerk med tailstjärt. Sedan får man laborera med olika färger. Ibland tycks gäddan gilla riktigt färgglada beten medan de andra dagar vill ha något mer neutralt.
Vattnet är kristallklart och den svaga vind som vi nyss fick i ryggen tycks inte bjuda på mer än så. Efter ett par gäddor till i den mindre storleken föreslår Robban att vi ska ta lunch.

Kunglig guidning
– Det finns mycket att berätta efter så många år som guide, berättar Robban medan han lagar till maten på sin Muurikka.
– Vissa guidningar minns man för ett bra fiskeresultat, andra guidningar minns man för udda händelser. Var till exempel ute med några riktigt inbitna och väldigt duktiga gäddfiskare en påskhelg i slutet av mars för några år sedan. Det hade varit väldigt kallt den sista tiden och platser som tidigare hade varit öppna hade frusit med tjock is.
Ovanpå det så vräkte snön ner, så Robban föreslog att de skulle byta dag men killarna var så sugna på fiske att de bara skulle ut den här dagen.
– Grabbarna kom och efter mycket sökande hittade jag till slut en isfri ramp där jag kunde sjösätta båten.
Fisket var riktigt trögt men på sista stället fick de några gäddor.
– Jag tror att det handlade om fyra gäddor totalt under dagen, men en var över tio kilo vilket värmde ett guidehjärta, för det var egentligen en ganska hopplös dag.
Några minuter senare är maten färdig och det smakar underbart. Han hade säkert blivit en lika bra kock som han är fiskeguide.
Även om Robban har haft många olika gäster i sin båt så är det en gäst som sticker ut ordentligt.
– För ett antal år sedan guidade jag vår kung, Carl den XVI Gustaf, och det var en annorlunda guidning, må jag säga. Det var inte bara kungen som skulle tas om hand utan jag hade också fixat fram fler båtar på vilka Säpokillarna skulle husera. De for hela tiden runt och kollade omgivningen.
Det hade väl varit Robbans sista guidning om det hade blivit ett attentat under guidningen.

Gläds med kunderna
Robban har själv tagit ett flertal stora fiskar, både gäddor, gösar och laxar. Men det finns ännu bättre fångster.
– Det har blivit en del stora fiskar genom åren. Kanske främst för att man hållit på så länge. Men det roligaste och det jag tycker bäst om är att se minen på fångstmannen när han eller hon fått en stor fisk.
– Så delad glädje är dubbel glädje? menar du.
– Ja, så kan man sammanfatta det.
Med mätta magar drar vi ut på vattnet igen. Vinden har ökat en smula men att säga att det blåser är att ta i. Men så kommer det en liten vindökning och vips börjar det hända saker.
– Kasta där, säger Robban och pekar mot en öppning i vassen.
Draget hinner knappt landa förrän det smäller till.
– Den här är lite bättre än din, ropar jag och drillar gäddan försiktigare än vanligt. Den här vill jag verkligen inte missa.
Nu är gäddorna på betydligt bättre humör. Robban tar nästa gädda och den är större.
Men säg den lycka som varar. Redan efter någon halvtimme avtar vinden och gäddorna tappar åter intresset för våra beten.

Bättre guide med åren
Dagen börjar lida mot sitt slut. Vi har en bra bit hem till rampen och medan vi sakta drar oss ut ur viken frågar jag Robban om livet som fiskeguide.
– Att vara fiskeguide är ett komplext arbete. Det räcker inte med att vara en duktig sportfiskare. Det gäller att ha stor social kompetens så att man kan umgås med alla slags människor. Ibland har man direktörer för ett stort bolag i båten och andra dagar kan det vara ett par jobbarkompisar från ett bygge. Med andra ord måste man kunna tala med folk på deras sätt och det här är ju något som man bara blir bättre och bättre på med åren.
– Du började deltidsguida redan 1990 och har nu 17 år som heltidsguide. Hur länge orkar du hålla på?
– Nu har jag guidat så länge att det snart växer mossa på mig, men jag har svårt att tänka mig något annat arbete. Det är ett fritt jobb och man får vara ute i friska luften hela tiden. Dessutom träffar jag en massa olika människor som alltid är så positiva, för de vet att de ska göra något roligt den dagen. Dessutom blir man ju inte sämre guide med åren. Man lär sig alltid något nytt när man är ute.

5 tips från Robban
• Kolla vad det ska bli för väder och vind dagen du ska fiska och bestäm ett område du vill fiska, så du har så goda yttre förhållanden som möjligt.
• Bli inte stressad om det inte hugger på en gång utan fiska av lugnt och metodiskt.
• Fiska sakta om det är kallt vatten och lite fortare vid varmare vatten.
• Fiska av pålandsvindsidan, 99 av 100 gånger är den bättre än läsidan.
• Byt färg på wobblern om det inte hugger på ett tag tills du hittar färgen för dagen.

• Vilket är ditt favorit-bete?

• Ser du några speciella trender inom gösfisket?

• Hur länge har du fiskat gös, och var brukar du hålla till?

• Vilken tid på dygnet fiskar du helst och varför?

• Dina bästa göstips & trix?

Klas Hagert
Ålder: 44 år
Bor: Dalsjöfors
Yrke: Avd tekniker Volvo Buss
PB på gös: 9,97 kilo

1. Jag fiskar uteslutande pelagiskt fiske, riktat på storfisk med ekolod. Givetvis finns stora gösar på och nära botten, men jag fiskar aldrig på gös som står djupare än 14 meter. De är extremt svåra att returnera. Mitt fiske innebär att jag söker av stora vattenytor, de pelagiska gösarna rör sig i princip över hela sjöns yta. Men jag letar främst i frivattnet och nära branta kanter och djuphålor och fristående grund. Gös som jagar pelagiskt hittas 2-10 meter från ytan beroende på vilken sjö man är på.

2. Varierar betet beroende på temp och klar-het i vattnet. Fiskar uteslutande med gummibeten. Några favoriter är Fine-S och Whipstick och Skippyfish. Storlek mellan 8 och 15cm.

3. Jag vet att det kommer att komma upp fler stora gösar i och med att flera fiskare bedriver vertikalfiske nära botten, ofta står gösen och trycker längre tider. Många sjöar är helt ofiskade nära botten. Men flera sjöar är riktigt svårt drabbade av stenhårt fisketryck, allt mitt fiske bedrivs med C&R.

4. Jag har fiskat gös i 20-25 år. Började med trolling och plastbeten, därefter flötestrolling med betesfisk ytligt. Trailar min båt och bedriver fiske i hela södra och mellersta Sverige, gärna i medelstora sjöar med bra djup.

5. Fiskar uteslutande de ljusa timmarna med favorit tidig morgon. Gärna en riktigt molnig morgon. Mitt på dagen är oftast riktigt het, framför allt när det är kallare i vattnet. Sommartid kan det vara bra med sol och blåst.

6. Fiska extremt långsamt (backtrolling med elmotor + tunn lina). Stöt jiggen i botten två till tre gånger för att kalla på intresse, lyft jiggen en meter över botten och håll den helt stilla i 15 sekunder, släpp ner halvägs och håll stilla 10-15 sekunder repetera rörelsen. Pimpla inte. Viktigt att betet är ovanför fisken. Större fisk tar nästan alltid betet underifrån.

Håkan Franson
Ålder: 46 år
Bor: Kättilstad (på landet utanför Rimforsa)
Yrke: Skötare på Schedevi Psykiatri AB
PB på gös: 7,10 kilo

1. Jag fiskar helst vertikalfiske, numera enbart ovanför intressanta ekon jag ser på lodet oavsett om de står pelagiskt eller bottennära. Hade stor framgång med detta fiske förra året.
Du ser på lodet och responsen hos fisken vilka rörelser som funkar, även vilken modell av jigg som ger resultat. Inget famlande i mörkret längre.

2. Mina absoluta favoritbeten förra året var tre: AMS ayo 17 cm, Fin-S 17 cm och Manns Hardnose.

3. Tycker användandet av ekolod och förståelsen av vad man ser har ökat och jag tror att intresset för detta kommer att öka ytterligare denna säsong. Även användandet av stora beten kommer att slå igenom. Gösen är mycket glupsk under vissa perioder och då utklassar ett stort bete de små.

4. Jag har fiskat gös sen mitten av 1980-talet och då i mina hemmavatten, Åsunden, Järnlunden och Ämmern. Numera fiskar jag lite varstans beroende på vilka vatten som fiskar bäst, det är bra med ett stort kontaktnät där man får info om olika vatten, det är ge och ta här.
Gillar vatten med mycket gös i, här finns ofta de största exemplaren som kalasar på sina artfränder. Små gösar är lätta byten, något att tänka på i dessa vatten när man väljer bete.

5. Jag fiskar nuförtiden nästan alltid under dygnets ljusa timmar. Nattfiske är passé för mig.

6. Fiska stora beten och använd alltid ekolodet som hjälpmedel. Låt inte slumpen styra ditt fiske. Var innovativ och hitta egna lösningar. Använd lockmedlet Pro-Cure Smelt, ett sanslöst bra doftmedel som gör stor skillnad vissa dagar.

Jonas Hellström
Ålder: 46 år
Bor: Rimforsa, Östergötland
Yrke: Lärare
PB på gös: 8,30 kilo

1. Försommar juni, juli pelagiskt vertikal.

2. Ams färg ayo 6 tum Fin-S 5 3/4 tum färg Arkansas Shiner, Smelt. Naturligt bete som löja och mört.

3. Ja, naturligtvis är det pelagiska vertikalfisket glödhett. Har också mer och mer gått över till riktigt stora beten 6-7 tum.

4. Fiskat gös till och från i 25 år. Sista fem åren har det nästan bara blivit vertikalfiske efter gös. Fiskar mycket i vattnen kring Rimforsa. Åker dock land och rike kring om tillfälle ges. Det perfekta gösvattnet? Ja, de flesta säger nog ”en grund grumlig sjö” men de vatten jag fiskar mest i är förhållandevis djupa och med ett siktdjup på 1-1,5 m.

5. Förmiddag och tidig kväll. Sent kvällsfiske kan fungera utmärkt runt midsommar då det finns bra med jaktljus. Gösen brukar då jaga upp betesfisken på grunden och man kan ha ett häftigt fiske med hårda hugg på 2-3 m.

6. Om du har chansen att håva nors på våren så kan du skatta dig lycklig. De små norsarna kan du använda till att boosta din plastjigg. Du fäster helt enkelt norsen på ryggkroken. De större norsarna fiskar man med Fireball.
En bra metod då man fiskar bottenbunden fisk är att stoppa jiggen 1,5-2 m över fisken i stället för att släppa jiggen i skallen på gösen, denna metod ökar huggfrekvensen markant. Det kräver att man ser jiggen på ekolodet som i det pelagiska fisket.1

Mikael ”Mike Pike” Puhakka
Ålder: 42 år, men känner mig klart yngre?
Bor: Kungsängen, Upplands Bro
Yrke: Sportfiskeguide sedan 1998
PB på gös: 7,84 kilo

1. Vårfiske: Vertikalt jiggfiske, och jiggfiske har varit fantastiskt effektivt och kul, speciellt i maj månad. Under 2010 hade vi ett sjukt bra fiske via VJ-fisket. Även långsam trolling med stora wobblers som dunkar i botten kan vara mycket effektivt. Ofta får man då grövre gös vid detta fiske – som tyvärr kostar en och annan wobbler ibland. Mete med strömming är en annan metod som resulterat i mycket gös under vårfisket på grunden. Fisket bedriver vi oftast från 0,5 meter till 7 meter – man måste leta under våren och anpassa fiskedjupet efter plats och metod!

Sommarfiske: För mig är sommarfiske trollingfiske på pelagisk fisk, men även vertikalt jiggfiske funkar bra, då får man dock bara småfisken vid botten, så det är viktigt att fiska i de högre vattenmassorna sommartid. Något som jag personligen ska lägga ner extra mycket tid på i sommar är pelagisk flötestrolling efter gös med hjälp av min elmotor. En bra metod som man enkelt kan fiska mycket exakt på önskat fiskedjup, och då man fiskar med flera spön samtidigt, så fiskar man även på olika djup. Fiskedjupen är olika, och ibland hugger gösen precis i ytan (oftast kvälls- eller nattetid), men ett djupområde som jag personligen fiskar bra på i mina favoritvatten är mellan 6 och 9 meter trots mycket djupa fiskevatten. Ibland tar jag fram djupriggen och då kan vi dra en och annan gös på 15-20 meters djup.

Höst: På hösten har vi oftast klart bäst fiske via vertikalt fiske igen, tröga dagar kan en tacklad fryst nors göra susen. På hösten vertikalfiskar vi ofta lite djupare, och ofta har vi bra fisken på djup mellan 8 till 15 meter. Hösttrollingen kan faktiskt vara riktigt bra före de första frostnätterna kommer, men sedan brukar fisket avta.

2. Jag har många favoritbeten, och självklart funkar sällan ett bete alltid bra då det är olika metoder, förutsättningar etc. Men ska vi kolla på wobblers så har jag flera favoriter, bl a Rapala Super Shad Rap, Rapala CD 14 cm, Rapala Trolls To Minnow 11 cm, Rapala Taildancer 11 cm, Storm Big Mac och JJ´s Stump Jumper (de två största storlekarna). Generellt går alla mina favoriter djupt och har en hård gång, men man kan lätt fiska grundare genom att ha väldigt kort lina bakom paravanen (om man använder sådan). Färger som funkar bra för mig är: röd/vit, Firetiger, Clown, silver/blå med gul eller röd buk, orange och gul. Favoritbete vid mete är utan tvekan strömming i skärgården samt nors och mört. Betesfisken får gärna vara pigg och levande vid allt mete efter gös.

3. Helt klart har det vertikala fisket kommit för att stanna i Sverige, jag gissar att även ”prickfisket” på pelagisk gös kommer att bli en trend. Själv har jag påverkats av detta fiske som rutinerade Klas Hagert utvecklat på pelagisk gös. Möjligen är en annan trend att just gösfisket har fått en högre status som sportfisk de sista fem åren, så upplever jag det. Mycket på grund av vertikalfisket då huggen kan vara beroendeframkallande!

4. Jag har fiskat gös så länge jag kan minnas. Mina första trollinggösar landade jag för cirka 35 år sedan, och som 12-åring satt jag på bryggan eller i båten och bottenmetade gös med löja eller nors. Jag verkar mest i Stockholms län då jag bor här, men det blir även resor framförallt söderut i landet då jag varje år gör expeditioner till olika ”heta” vatten med potential i storlek eller antal. Nästa fiskeplats som jag är sugen på är sjöarna västerut mot Värmland där fisket stundtals är mycket bra.

5. För mig finns det inte ett klockrent svar på detta då vissa vatten har bäst fiske nattetid på grund av klart vatten, medan grannsjön fiskar bäst en solig dag! Förr fiskade jag alltid kvällar och nätter, men numera är dagfisket viktigt för mig. Jag har dock vissa perioder på dygnet som jag gärna inte vill bryta för tidigt, och det är ”skymningsfisket” vilket är kanonbra året runt, även vintertid i vissa vatten. Generellt kan man säga att grumliga vatten fiskar bäst dagtid, medan klara gössjöar fiskar bättre nattetid.

6. Oj, svår fråga! En viktig sak att tänka på är att inte fiska för fort, gösen behöver tid. En annan generell regel är att hitta fiskedjupet för dagen då de kan befinna sig på olika djup både vid botten och på pelagiskt fiske oavsett metod. Fiska med vassa krokar, byt originalkrokarna om de känns trubbiga eller tjocka! Vid mete kan man behöva vänta lite extra före att man lägger in mothugget, detta får man känna av – vilket humör de är på. Passa bara så att fisken inte sväljer betesfisken. Vid jiggfiske, trolling, vertikaltjiggfiske eller liknande ska alltid mothugget sitta snabbt. Ge en »het« plats tid om du tror på denna, ibland kan man behöva vänta länge före att de vill hugga – men huggperioderna kommer förr eller senare. Och sist men inte minst: var rädd om de stora romstinna göshonorna, och behåll max en matfisk på några kilo per tur – då vi sportfiskare måste visa vägen! 1

Hans Nordin
Ålder: 58
Bor: Stockholm
Yrke: Fiskeguide
PB på gös: 7,90 kilo

1. Flötmete med levande strömming i skärgården slår allt i maj-juni. Flötmetet i skärgården sker i regel på 2-6 meters djup.

2. Strömming 14-18 cm är oslagbart i skärgården, Nors 15-20 cm kan vara överlägset vid fiske i vatten där den förekommer naturligt i stor mängd som i Mälaren. Men annars är mört 10-15 cm alltid gångbart. Två trollingfavoriter för stor gös är Cotton Cordell Deep Red Fin, eller Cisco Kid 600, Bomber 16 A eller tvådelad liten Rapala för ytgående fiske. Naturfärgade beten i klara vatten. I solsken, grumliga vatten och i mörker gärna med inslag av fluorogult eller neongrönt, eller tydliga kontrastfärger – exempelvis klassiskt röd-vit eller blå-vit.

3. Det har varit glädjande att se att intresset för gösfiske generellt har ökat markant under senare år. Den trenden har jag ju delvis kunnat följa inifrån, så att säga. Det tog tio år för mig att introducera ismetet som sportfiskemetod. Någon riktig fart på det blev det först efter några tv-program och med utgivningen av min bok Modernt Ismete 2001.
En annan ny metod som har blivit väldigt populär på senare år är det vertikala jiggfisket. Medan ismetet i stort sett var en färdig metod när det presenterades och där det inte hänt så mycket nytt, så händer det fortfarande en hel del i utvecklingen kring det vertikala jiggfisket. Ständigt nya idéer kring jiggarnas utformning och egenskaper anpassade till tekniker och teori kring gösens beteende. Jörgen Larssons senaste test med jiggflugor kan nog bli ytterligare ett nytillskott på den fronten.
Annars har väl elektroniken kommit att spela en allt större roll för de vertikalfrälsta. Framför allt gäller det bruket av elmotor, liksom gps med autopilot, kopplat till bruket av ekolod. Det stora trendbrottet är att fisken nu med stor framgång jagas och även ”prickskjuts” i de fria vattenlagren, vilket har lett till att ekolodet och kunskapen om att använda och läsa av detta på bästa sätt fått en ny renässans.

4. Oj, jag är ju gammal som gatan. Mina första gösar vid riktat fiske fångades på långsamt vevad Mepps-spinnare med gummifisk i strömmande vattens in- och utlopp när jag var 11 år i början på 1960-talet. Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna.
I dag har jag olika favoritvatten för olika fiskemetoder runt Stockholm med omnejd. Skärgården, Mälaren och en hel del mindre sjöar. Men det vore naturligtvis en dröm att lägga några veckor i rikets klassiska gösbälten söderut, där fisketrycket är betydligt mindre och förekomsten av gös är rikligare än i Stockholmsregionen.
Hur jag skulle beskriva mitt favoritvatten för gös här i Stockholmsområdet? Ja, då får det bli ungefär som följer: Ett vatten med stor variation i djup, med grynnor och flader, småöar och sund, utstickande uddar med undervattenåsar omgivna av flatbottnar
10-15 m. Ett vatten där gösen uppträder på olika platser under olika årstider. Ett halvklart eller halvgrumligt vatten där gösen även jagar aktivt under dagtid.

5. Dagtid för att det är bekvämt och man slipper vända på dygnet. Men en ljus vindstilla junikväll när småfisken sprätter och fåglarnas sång fyller luften är inte fel, eller sommarens långa och långsamma gryning – klassiska tider för aktiva och hungriga predatorer. När det gäller trollingen är jag fortfarande barnsligt förtjust i sensommarkvällarnas mörka stämning och hur man successivt på ekolodet kan följa småfiskens stigning mot ytan – i vetskap att storgösen följer efter strax därunder!

6. Vid trolling med större wobbler ska man ha tre sylvassa krokar på wobblern. Hungrig alert fisk hugger alltid över wobblerns ”nacke” så att kroken längst fram hamnar i käften.
Sväng mycket för att bryta det monotona åkandet och variera farten 1-3 knop. Beten på olika djup; till exempel spö ett: 2 m ner, spö två: 5 m ner, spö tre: 8-10 m ner. Ett bete alldeles bakom motorn på 6-12 meters avstånd kan vara dagens bästa knep!

Flötmete med levande betesfisk: Fiska med öppen bygel så linan kan löpa fritt, räkna 10 sekunder innan bygeln fälls och mothugg görs. Vid tvåkroks tackel görs mothugget tidigare.

Jiggfiske: Vertikalt eller klassiskt: Viktigt med hög koncentration och att göra blixtsnabba mothugg på sylvassa krokar! Vid klassisk zig-zag-jiggning med regelbunden bottenkontakt under invevningen – håll ögonen fokuserade på linan så att du lär dig se när linan slackar till – innan du känner hugget – gös som kommer bakifrån!
Vid vertikal jigging fångar jag nästan all gös genom att hålla den känsliga jiggen helt stilla eller endast röra den med långsamma höjningar och sänkningar medan båten långsamt driftar fram. Vid all slags bottennära jiggning – leta efter hård botten!
Ha tålamod: Variera tempo och testa olika färger och storlekar och jiggtyper – regelbunden framgång vid jiggning handlar ofta om att knäcka koden som leder till bingo just den aktuella dagen – och koden kan även variera under dagen beroende på parametrar vi inte alltid förstår. Detta är gösfiskets största och roligaste utmaning i ett nötskal.